I den här boken trängs mina tankar och idéer. Den är aldrig långt ifrån mig och den är guld värd för mig. Jag har sedan länge förstått vikten av att skriva, kladda, skissa. Det blir på riktigt när det kommer på pränt. Ja, jag veeet att man kan anteckna i mobilen och ta bilder med densamma, och jag är verkligen ingen bakåtsträvare vad gäller tekniken (faktiskt rätt duktig om jag får säga det själv= skryt!). Men när jag ska prata med mig själv, då är det min bok som gäller. Inte minst på nätterna jobbar det i huvudet. Ibland brottas jag med ”hur ska det gå?-tankar” och mörkermonstret tar plats på kudden. Problem, som jag kan hantera i dagsljus, blir monstruösa framåt tre-fyratiden. Då har jag två strategier; antingen lyssnar jag på ljudbok eller smider jag projektplaner. Mycket av det som finns i boken är resultat av nattliga uppslag och lösningar. Jag har alltid tyckt att det är bra att ”sova på saken” och det kan man väl säga att jag gör då. Kreativiteten är i alla fall påkopplad och det är betydligt angenämare än orostankar!
Bra att tänka på när proportionerna förvrängs, vilket de lätt gör i vargtimmen (från en almanacka som vi har i köket)
Lämna ett svar