Värmen till trots, ägnades några timmar åt brygghuset i helgen. För Mats kan nämligen ingen sommardag bli för varm. Trettio grader är inget hinder för honom, vare sig det gäller inom- eller utomhusarbeten. Svetten rinner och han njuter. Märklig människa, anser jag, som morrar och suckar så fort jag rör mig, och som förgås av värmen vid minsta ansträngning. Lyfta en kaffekopp, det är min gräns.
Fast jo då, ett par fönster blev putsade och jag håller dessutom ordning i byggdammet. Så det så.
Den uppmärksamme läsaren har säkert sett att den gamla vedspisen är borta. Vi väntade in i det längsta att den av egen kraft skulle ta sig mot tippen, men icke. Det är väl konstigt? Allt måste man göra själv!
Lämna ett svar