..för denna värme och för denna torka. Djuren far illa och naturen börjar anta höstfärger. Och vi kan ingenting göra. Ibland tänker jag att naturen ger oss signaler, att den vill säga oss att något är fel. Vi tar ofta naturen för given, och vi utnyttjar dess tillgångar som om de vore oändliga.
Men i värmen går livet vidare. Vi har pysslat en del i huset, svettats om nätterna, ätit gott på restauranger och skapat en del. Brygghuset är nu redo för klinker på golv, och för panel i tak. Mats har spacklat, slipat och svettats, och därmed är det även klart för väggfärg. Eller blir det månne en tapet?
Nya garagedörrar, en väggprydnad … Många bilder kommer här:
Och därtill lite vila:
Efter idogt letande efter en prydnad till väggen bredvid ytterdörren på brygghuset gav jag upp. Det finns ingenting. Inget som är roligt. Så: vad göra? Jo, fixa själv! Av spill sågades blomblad ut, och målades vita. I huvudet hade jag bilden av en prästkrage.
Min tanke är nu att ”bollen” i mitten ska kunna bytas ut efter årstid och lust. En röd plupp vid jul, en ljusblå på våren, en roströd i höst. Och så en gul för påsk, eller en sommarprästkrage (ursprungsidén).
Vi överlämnar nu huset några dagar till svägerska med familj. Jag tog givetvis tillfället i akt att göra fint för barnen. Så kul!
Vi har ikväll återvänt till Borgholm, den lilla staden med många, många turister. ”Kosten” består av isvatten och min favorit: grekisk yoghurt med honung, nötter, frukt och kokosflingor.
Lämna ett svar