Hur kaotiskt det än har varit under renoveringen och hur mycket virke och skräp som än har legat på golvet, så har jag aldrig givit avkall på att dekorera. Tja, dekorera är väl att ta i, men jag har piffat till det och tillfälligt förbättrat situationen, kan man säga. Redan som liten tös hade jag inredningsintresse. Ofta roades jag av att boa in mig på andra ställen än i mitt egna rum. Jag minns hur jag i källaren (bredvid frysboxen) inredde en liten hörna med mattor, kuddar och pinaler. Koja, modell lyx! Under tonårstiden däremot förändrade jag mitt rum oftare än pappa hann tapetsera. En eloge till mina föräldrar som ställde upp på alla mina påfund. Jag tror faktiskt aldrig att de sa nej.
Lämna ett svar