Vårt hus låg från början mitt ute i ingenstans, långt ute på alvarsmarken. Ölands huvudväg ”136:an” var inte ens påtänkt. För att komma till huset färdades man längs den gamla landsvägen, som ligger västerut. Därför har vi idag två infarter att välja på; den nya, respektive gamla vägen. Tomten däremellan är stor, och huset omges av ängsmark.
Med tanke på att vi bor mitt inne i Borgholm var syftet med huset: avskildhet. Vi blev ganska förvånade första gången folk tog promenader över vår mark, men vi tyckte ändå att det var lite trevligt med liv och rörelse. Men när de snubblade över verktyg, flyttade på skottkärror och höll på att bränna sig på grillen (skämt;), då var det inte lika trevligt. Därför tillverkades en grind, lite i all hast. Tjipp-tjopp liksom. Det gick snabbt, den blev fin, och den fyller nu sin funktion. Vi på den ena sidan, och flanörerna på den andra..
Lämna ett svar