Författare: Mari (sida 17 av 21)

Bara vanligt vatten…

Ja, så uttrycker vi oss ibland, utan att reflektera över innebörden. Vi tar för givet att det ska rinna rent vatten ur våra kranar och att vi ska kunna välja den intensitet och temperatur som vi önskar. Visst har jag sedan länge tänkt på att inte borsta tänderna med vattnet rinnande ur kranen och att inte duscha onödigt länge. Men jag har sällan ägnat en tanke åt allt arbete som föregås de tillfällen (gång på gång!) som jag öppnar vattenkranen. Jag har heller aldrig behövt ta itu med de problem som orent vatten kan skapa.

Vårt hus har eget vatten. Inte visste jag vad det innebar. Fixa brunnen, köpa och installera ny pump, hydrofor, avsaltning, kol…. Hu och fy har vi känt stundtals, men nu när har vi fått allt att fungera är vi riktigt nöjda. Vilken känsla det är att ha eget vatten! Det kunde jag aldrig tro. Och jag har lärt mig SÅ mycket, är i det närmaste ingenjör faktiskt;)

Varje gång jag använder vatten i huset är jag tacksam för att allt fungerar. Jag tar det inte alls för givet. För det är faktiskt inte bara vanligt vatten. Det är en lyx som vi är bortskämda med och som många andra människor inte ens kan drömma om. Så. Det. Så.

Min käre make gräver för att få ut hydroforen till brygghuset. Den lilla pumpen brölade under trappan och störde  skönhetssömnen.

Rörmokarkompisen nere i brunnen. Det fanns en borrad brunn men vattenslangen låg vid ytvattnet. Inte bra.

”Går det bra, eller?”

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bergsprängare

När Mats bilar upp det gamla golvet i brygghuset låter det som om berg sprängs. Bit för bit plockas den gamla betongen bort för att ersättas av ett nytt golv, ända från grunden. Nu har regnandet avtagit så vattnet har äntligen runnit undan. Ni ska få vara med och se hur det nya golvet växer fram så småningom. Vi ska använda oss av betong med små frigolitkulor i, vilka ska isolera och hålla fukt och vatten borta. Spännande! Vad jag gör? Väljer klinkers. Neutralt och lättplacerat? Vore nog klokast, mest ekonomiskt och håller bäst i längden. Men nää…hur kul låter det?

Bit för bit.. Vilket jobb han gör min käre man!

Rören till blivande badrummet på på plats. Det här blir en perfekt ”före-bild” den dagen badrummet står klart.

Jaa! Nu har det hänt grejer. Mer än halva grunden är grusad och förberedd för gjutning.

Dela gärna:
1 kommentar till Bergsprängare

Blads vedtaxi

Livet på landet medför viss samvaro med djur. Det hör till, vi vet! Helt okej för oss så länge djuren håller sig på rätt sida av väggen, det vill säga utanför! Vi har tätat vårt hus både här och där, och gjort allt som står i vår makt för att hålla diverse småkryp borta.  Nöjda kan vi konstatera att vi hittills stått som segrare i krigföringen mot möss. Tills förra helgen, då vi besvikna beskådade hur två triumferande möss erövrat diskbänksskåpet. Vi kunde nästan höra segerjublet, och kalaset bestod av söndergnagd disksvamp. Grön. Snopna och slokörade svalde vi nederlaget, för att omgående ladda om fällorna. Vi vann!

Nu undrar ni kanske hur de tog sig in i vårt mus-säkerhetsklassade hus. Jag har burit in dem. De har åkt vedtaxi. På vägen från vedboden in till värmen har de suttit och njutit av utsikten från vedkorgen. När vi sedan lämnade huset kunde festen börja. Vad har jag lärt mig av detta? Att inte ha färdigladdade vedkorgar i vedboden! Jo då, tro det eller ej, men ibland gör även jag korkade saker.

Den här musen har flyttat in hos oss. Funderar på att lägga lite ved i ryggsäcken.

Dela gärna:
1 kommentar till Blads vedtaxi

Bearbetad byrå

Möbler som ingen vill ha finns det gott om. Så även tapetprover. Fråga i butikerna! Den här byrån fick en andra chans, iklädd olika tapetmönster och matchande knoppar. Vill man vara extra ambitiös, och det vill man ju när det är kul, tapetseras även lådornas insidor. Finns att köpa här

Och hoppa inte över barntapeterna! De är så färgglada och småknäppa. Den här slitna retrobyrån tapetserade jag för några år sedan (inte till barn då, utan till mig själv;). Den fick tjäna som förvaring under renoveringstiden.

Så gå loss med tapetprover och tapetklister och förändra på ett enkelt och billigt sätt! Enkelt att anpassa mönster och färger så det passar din stil och ditt hem.

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Boa in sig

Hur kaotiskt det än har varit under renoveringen och hur mycket virke och skräp som än har legat på golvet, så har jag aldrig givit avkall på att dekorera. Tja, dekorera är väl att ta i, men jag har piffat till det och tillfälligt förbättrat situationen, kan man säga. Redan som liten tös hade jag inredningsintresse. Ofta roades  jag av att boa in mig på andra ställen än i mitt egna rum. Jag minns hur jag i källaren (bredvid frysboxen) inredde en liten hörna med mattor, kuddar och pinaler. Koja, modell lyx! Under tonårstiden däremot förändrade jag mitt rum oftare än pappa hann tapetsera. En eloge till mina föräldrar som ställde upp på alla mina påfund. Jag tror faktiskt aldrig att de sa nej.

Jag menar så här kaotiskt.. Då hade vi inte långt från landet rott, som man säger i Småland;)

Munter make vårt första nyår i huset. Jag menar, hur mysigt kan det bli?!

Hur pass i vägen var syrener, tända ljus och skyltar när köket skulle monteras? Mysigt, tyckte jag… Grrr, väste Mats.

Golv? Det räcker väl med spånskivor? De går utmärkt att stå på när det ska pyntas!

Va? Måste vi limma tapeten innan jag inreder? Räcker det inte att den sitter uppe med två häftstift?

Paus i renoveringsfabriken en tidig vårdag. Gissa vem som äter kalvsylta, och gissa vem som dricker bubbel;)

Glöggmys i stenmassorna!

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bär är bäst

Choklad är ju aldrig fel. Inte lakrits heller, helst salt. Kakor är också gott, speciellt min mammas;) Men när jag får välja fritt så blir det något gott med bär. Bär är sommar, bär är lagom sött och de har färger som tilltalar mig. Nyårsaftonens dessert innehöll därför bär, eftersom jag fick välja. Jag bjöds på en supersmarrig vaniljpannacotta med hallon, blåbär, björnbär och jordgubbar.

Det ser ju riktigt proffsigt ut. Kan det vara hos mig? Glasen är från Älghults glasbruk. Pappa köpte dem till mig när jag fyllde trettio, alltså för ett par år sedan..

Paj bakad av dotter Elin. Hon bakade gärna när hon bodde hemma.

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Behov av vitt

Ny dag och nytt år. Idag kliar det i plocka-undan-julsaker-fingrarna. Nu är det över för mig. Nu räcker det. Nu vill jag inte se en tomte till. Märkligt att det kan förändras över en natt, men så funkar jag. Nu längtar jag efter ljus, ett dammfritt hem och vita tulpaner. Det frasiga ljudet av en stor bukett, med en doft där våren kan anas.

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bye, bye 2017

I morgon lägger vi den sista biten till 2017 års pussel. Några av oss har lyckats få samtliga bitar på plats, medan andra går in i 2018 med bitar kvar att lägga. Kanske har någon mist en pusselbit för evigt. I år har jag med våld försökt trycka dit några bitar, för att sedan förstå att det är lönlöst. Allt har sin plats, varje liten bit måste passa in i helheten och sluta tätt med pusselbitarna runtomkring.

Pusslets viktigaste delar är hörnbitarna. Förutan dem är det svårt att få ihop ramen. Den ram som håller samman allt, och skapar stabilitet och balans. Mina hörnbitar är hälsa, familj, kärlek och trygghet. När hörnbitar saknas blir det tungt. I början av året slarvade jag bort en av dem, men jag hittade den i sista stund. Nu sitter den på plats och håller samman ramen, även om den är något avskavd och har tappat lite av sin färg och glans.

I morgon påbörjar vi 2018 års pussel.  Kanske väljer du samma motiv och antal bitar även detta år.  Eller är det kanske dags att hitta ett nytt motiv och så sakteliga påbörja en förändring? Hur du än gör så lägg hörnbitarna först, och gör ditt bästa för att hålla dem på plats. Vårda dem väl!

Undrar om man kan önska sig ett tiobitars nästa år? Det vore ju enkelt att lägga, men desto skörare om en pusselbit fattas.

2018- ett gott och trevligt år!

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Barret

”Vi såg att ni var här. Vi såg ditt hår!” Det där har jag hört ett antal gånger. Jag håller på att skratta ihjäl mig (eller bör jag bli beklämd?) när jag ser fotografier på mig under årtionden tillbaka. Jag har likadan frilla på varje foto, typ. Ja, men kom igen! Likadan frisyr ÅRATAL tillbaka. Skolfotografen kan ju bara klippa in min frilla och återanvända den varje år. Sedan kan han skära ut en oval, likt de gör på nöjesfälten, så kan jag placera ansiktet däri. Ja, jisses!

För det sitter hårt inne att förändra frisyren. Det här är ju jag! Så in i bomben jag! Jag förstår inte hur alla ni som förändrar form och färg efter modet vågar. Min beundran till er!

Sommarblekt

Ej fastställt år, ej heller frisyr…

Vem sa hockeyfrilla?!

Med risgryn!

 

 

 

 

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Brygghuset?

Vad hände? Jo, vi har tagit en ofrivillig paus på grund av det förbaskade regnandet (det får man knappt yttra på vattenbristens Öland..). Här några bilder från sommarens takläggning. Hej och hå. Det platta taket över ingången byttes ut mot ett brutet. Mycket snyggare. Återkommer med nyheter när vi inte längre behöver gondol.

Orört

Presenning av och på. Det regnade en del i somras också.

Nya entrétaket. Teamwork!

 

Dela gärna:
1 kommentar till Brygghuset?
Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2025 Blads blogg

Tema av Anders NorenUpp ↑