Författare: Mari (sida 9 av 21)

Bromsa

Nej, nej, stopp! Vart är jag på väg nu? Eller rättare sagt: vart är huset på väg? Det slog mig häromdagen att brygghuset håller på att förvandlas till ett traditionellt gårdshus. Bara så. Hm. Så var det inte tänkt. Jag kom på mig själv med att tänka: ”Vitt är ju praktiskt på väggarna. Det passar ju till allt.” Jamenhallå! Nu har jag världens chans att ta ut svängarna. Men så ta den chansen då! Skärp mig!

Så nu är bromsen ilagd när det gäller traditionellt och trist. Nu är det dags att svänga in på pucko-vägen, den väg som var tänkt från början.

Vitt=jättefint, men ack så tråkigt. Bort!

De här tapetrullarna inköptes för ett bra tag sedan.

Helt min smak, och mina färger (toffel inkluderad:)

Första våden uppe!

Sådärja!

Nu ska det bestämmas färg på fönster och foder. Vitt? Förmodligen inte …

Renoveringar kan bromsas, så även bilar och i viss mån åldrande (Eller?!). Något som definitivt inte kan bromsas in är själva tiden, själva livet. Idag, när vi firar sonens 31-årsdag, knackar tankar om tidens tempo på. Hur gärna jag än vill, kan jag omöjligt minnas hans övriga födelsedagar (trettio i antal!) och panik light drabbar mig. Måste tiden gå så attans fort att jag inte hänger med? Ja, förmodligen. Jag har då inte kommit på något knep som kan bromsa tiden, alla ”Carpe-diem-skyltar” till trots. Det enda jag kan göra är att bara vara, att bara hänga med, sekund för sekund, timme för timme, i den tid jag har. Varken mer eller mindre.

Han och jag. Grattis!!

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Blandat och gott …

.. eller gott och blandat. Men ska det börja på B, så ska det! Idag blir det blandade bilder, och lite gott.

Coolaste kroken fick följa med hem från en second hand-butik. Gillar den skarp!

Köpte även kuddfodral. Kan inte bestämma om de är snygga eller fula.

Leksakshörnan finns kvar. Tjejerna har sedan länge åkt hem, men jag vill ha allt kvar.

Ugnsvärme + denna sommar= NEJ. Men nu har den första äppelpajen slunkit ner.

Skördetid på Storgatan!

Och så har skolan börjat. Det är elever, inte svanar, till höger. Sämre arbetsmiljö kan man ha!

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bilder vardagrum

Ni som läser bloggen vet att vi numera lägger mest energi på vårt lilla brygghus. Sedan stora huset blev klart tar vi det nästan för givet. Att det är fint, nytt och i ordning. Glömt är det skick som huset hade när vi tog över en regnig novemberdag 2011. Glömda är de hundratals timmar som vi sedan dess lagt ner på renovering, stök och bök. Nåväl, det är väl att skönmåla en aning … För det är klart att vi inte har glömt, men visst bleknar allt det jobbiga och slitiga med tiden. Kvar i minnet finns framförallt de ljusa timmarna och allt som var okomplicerat. Oavsett glömska eller minnen; vi har kvar alla bilder och här är förvandlingen av vardagsrummet:

Från mäklarens prospekt.

Samma hörna, utan golv.

Fönster byttes i smällkalla vintern. Vänta är ingenting för oss;)

Nytt golv på plats. En trävägg med lite ruffigt stuk sätts upp.

Fint fönster med fin utsikt!

 

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Behagligt

Stunderna på altanen har hittills varit få. Sommarens otroliga värme har gjort det omöjligt att trivas därute, kvällar inkluderat. Så nu är det dags att ta igen all mystid! Nu kan jag, omgiven av en behaglig temperatur, njuta av allt. Äntligen!

Härliga kvällar!

Utebelysning i form av solcellslampa.

Ännu en variant.

För några somrar sedan slopade vi traditionella trädgårdsmöbler på vår altan. De passade inte där… Istället byggdes en väggfast ”soffa” i vinkel. Bästa stället för avkoppling. Jag lovar!

Sommarstadens alla ljud ebbar så sakteliga ut, tillströmningen av turister avtar och bilköerna tunnas ut.  Återigen kan man gå och handla utan att sucka sig igenom långa köer. Rätt skönt. Faktiskt.

Min hörna!

Batteriladdning pågår!

Ibland lockas jag (motvilligt) från min hörna, och då kan det slinka ner en god pasta på ”Pappa Blå”.

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Badrum med mera

I veckan som gick kom arbetslusten till Mariefred. Vi har jobbat på som små myror (för att citera min kusin;) och fått massor gjort. Känns gott! Badrumsgolvet var prio 1, och klinkers i form av hexagoner var en ny bekantskap, dock inte den trevligaste … Attans, så svåra de var att lägga och att skära.

För bästa möjliga fall i duschen ville vi ha små plattor. Det fanns inga som passade in, vare sig i form eller färg. Så, vad göra? Egna förstås! Tre överblivna stora plattor från rummet skars upp i 10 x 10-bitar och: Tada!! Vi har designat ett eget badrumsgolv.

Jaha, då ska vi se… Hur ska vi få ihop det här då?

Åtskilliga timmar senare…

Dörren till badrummet är också på plats. Planen just nu är att lasera den svart eller grå. Idag beställdes också svarta järnhandtag, i lite annorlunda utförande. Även väggarna ute i rummet är grundmålade, och plötsligt ser allt så mycket prydligare ut. JAG rollade väggarna! Och JAG är så stolt! För JAG har varit helt kass på att rolla. Rulla-rulla-rulla på samma ställe, helt slut i armen och knappt ingen färg på väggen. Men idag, efter en lektion av käre maken, dansade rollern över väggarna (.. typ).

Det börjar ta form.

Som sagt: JAG !

En vägg ska separera ”kök” från ”sovrum”.

Från andra hållet.

Köksdelen är planerad!

I veckan som gick var det även kräftpremiär, och vi hade några godingar i frysen. En fin present, i form av en ljushållare för flaskor, fick pryda bordet. Som av en händelse hade vi denna tomma pava; himmelska bubblor som nyligen avnjöts.

Perfect match!

Sch..schmåländska. Sug på den!

Hemma i ”stan” växer det så det knakar i växthuset. Jag har väl aldrig haft en finare timjan!

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bra val

Mörkt? Ljust? Mönster? Små plattor? Stora plattor? Hujedamej, som jag har vimsat runt och letat efter det perfekta golvet. Valet föll till slut på ett lugnt, grått (typiskt mig!) och väldigt behagligt golv. Trist, kan tyckas, vad gäller färg och utförande, men fy attans så nöjd jag är! Det överträffade förväntningarna. Bra val alltså! Nu följer en lektion i golvläggning:

Redo! Klara, färdiga, gå!

Ganska stora plattor: 60X30 cm

Blanda fix!

Struktur likt chokladmousse;) Viktigt med rätt tjocklek så plattan får fäste.

Första raden lagd …

Den här typen av plattor kräver exakta skarvar. Nivåpinnar hjälper till.

Ser ur som leksaksbilar, alternativt musfällor;)

Måste fotografera direkt på morgonen efter!

Som jag har längtat! Då får man balla ur.

I morgon ska toalettgolvet läggas. Sexkantiga klinkers. Spännande! Och som jag lär mig!

Vi har förstås njutit av värmen och ”lediga” dagar också:

Ölands golfklubb ligger nära vårt hus och de serverar väldigt god mat!

Och så det här läget …

Vem kunde tro att det skulle bli så många dagar vid stranden sommaren 2018?

 

Dela gärna:
1 kommentar till Bra val

Bad, besök och bygge

I skrivande stund hör jag tv:n i bakgrunden. Där meddelas att värmen ska dämpas något. Skönt tycker vissa, trist tycker andra. Känslan för värmen beror väl på hur man kan spendera sina dagar. För oss som kan välja plats och aktivitet är det lättare, och för alla som arbetar eller har andra ”måsten” blir det självklart påfrestande. Svalka vid havet är vårt sätt att möta dygnets varmaste timmar.

Kan det bli bättre?

Coolaste strandmadrasserna från 70-talet! Mina föräldrar har sparat en del godbitar, till vår stora glädje.

Matordningen blir lätt till oordning i värmen, och hungern ger sig inte riktigt till känna. Däremot ”fnattas det” diverse godsaker (läs onyttigheter), vilket kan avläsas på vågen. Hua! Men en och annan redig middag har serverats:

Egen odling , minus melonen;)

Sommarens skönaste kväll med godaste fiskgrytan hos vänner. Månen lyste upp vägen hem.

Vattenmelon! Vattenmelon!! Vattenmelon!!!

Många stunder i skuggan blir det! Någon enstaka gång ser jag moln på himlen. Som liten låg jag ofta och tittade på molnens formationer och fantiserade fram figurer. Då ska det vara fluffiga bomullsmoln:

Molnstudier = avkoppling

Väl uppe ur vilstolen tog vi en tur till svärmor i Stockholm. Där var det, om möjligt, ännu varmare. Hon bor väldigt vackert på Kungsholmen och vi spenderade dagarna i ett stilla tempo.

Fikapaus, med obligatoriska äggamackan, vid vacker sjö.

Vi sökte skugga i den välvårdade innergården.

Picknick vid Karlbergskanalen i solnedgången lockade mer än ett restaurangbesök.

Tro nu inte att vi enbart har slappat. Vi (Mats!) har lagt några timmar på lilla huset. Taket är klart. Nu måste jag försöka skaka liv i skapandelusten och fundera över lampor. Bland annat …

Stående panel för att förstärka höjden …

… möter liggande panel, där lamporna ska placeras.

Nu ska golvet dammas av. Klart för golvläggning!

Det sorgliga i den här bilden är att allt är nerbränt. Det roliga är att jag har köpt en gunga!

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bara sten

Vår nya väg och snygga grusplan väckte inspiration för fortsatt stenarbete. Den vackra, men av tusentals steg nedtrampade, stengången behövde ett lyft. Om Bamse är världens starkaste björn, så är Mats världens starkaste snickare. På egen hand lyfte han upp sten för sten, la på markduk, grus och stenmjöl, för att därefter lägga tillbaka stenarna på samma ställe. Sten för sten. Beundransvärt! Och jag beundrade. Och fint blev det!

Grusplanen i förgrunden blev utgångspunkten.

Sten för sten …

För att hålla ordning på stenarnas placering.

Markduk för att slippa ogräs.

Underlaget

Tillbaka till ursprungsläget.

Nästan klart (fast det tyckte nog inte Mats och hans rygg just då …)

Stenarna på plats!

Och sen. Skulle det inte vara både snyggt och praktisk med sten mellan de två husen? Jo. Fråga inte mig vad min make är gjord av, eller var han hittar styrkan. Men nu är det stenlagt även där.

Grundarbetet

Klart! (redan inramat med ”höstlöv”)

 

 

 

 

 

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bröllopsdag

En enkel vigsel på stranden, iklädd en Rili-klänning och barfota. Bara vi två. Så var planen. För inte skulle väl vi vara traditionella och styra med ett bröllop? Inte då! Vi, som dessutom varit gifta på var sitt håll tidigare. Inte skulle väl vi? Nää. Men:

Ett stämningsfullt bröllop i Sveriges minsta och vackraste kyrka, iklädd mammas brudklänning och fina vita skor. Vi och våra nära. Så blev det!

Idag är jag otroligt glad och tacksam för att planerna ändrades. Tänk om vi hade gått miste om denna stund i kyrkan, och det bröllop som blev ett minne med stort M. Idag är det nio år sedan jag blev fru Blad, och jag får (återigen!) en anledning att titta igenom alla bilder. Tårarna skymmer, som alltid när jag tänker tillbaka.

Mammas brudklänning från femtiotalet var en orsak till att vi svängde om till kyrkbröllop. Den syddes av moster Sonja och förvarades sedan länge i min garderob. Av en händelse plockade jag fram den en kväll på våren. ”Fin”, tyckte Mats och jag provade den. Den var väldigt smal om midjan, men en skicklig kollega på skolan hjälpte mig att fixa till måtten och göra den fin. Sedan var bollen i rullning; boka kyrka, beställa tid hos frissan, designa brudbukett, skicka inbjudningskort … Allt det där som vi från början ville slippa. Allt det där som vi upplevde som onödigt och överkurs. Allt det där, som med facit i hand, blev alldeles underbart. Allt det där som vi bär med oss djupt därinne. Alltid.

Många bilder blir det nu, av skiftande kvalité. Jag kan liksom inte låta bli. Man får visa många, idag när det är bröllopsdag!

Blir det bra så här?

Febril aktivitet i klädkammaren.

Brudpar i bilen, och fjärilar i magen;)

Prästen tar emot oss. Därinne väntar alla.

Den främsta anledning till planändringen var naturligtvis att vi ville dela stunden med våra nära. Vilken himla tur!

I den minsta av kyrkor … Egby

Vi överraskades med sång och musik. Leif förevigade alla ögonblick.

”Tager du..?”

”Det finns inget finare än kärleken”. En Ledin-låt som utgångsmusik. Så klart!

Märkbart lättade … Och så kom det några droppar regn!

Gudmor tömmer hela påsen med risgryn. Och pappa har fått något i ögat;)

Sedan åt vi sommarbuffé på Klinta bykrog, mitt bland alla semesterfirare. Avslappnat och gott. Precis som vi ville ha det!

Buketten

Ringarna

Inbjudningskorten

Nattlinne på. Jag önskade att det aldrig tog slut … Visst kan man förnya löftena efter tio år?

 

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar

Bevare oss väl …

..för denna värme och för denna torka. Djuren far illa och naturen börjar anta höstfärger. Och vi kan ingenting göra. Ibland tänker jag att naturen ger oss signaler, att den vill säga oss att något är fel. Vi tar ofta naturen för given, och vi utnyttjar dess tillgångar som om de vore oändliga.

Men i värmen går livet vidare. Vi har pysslat en del i huset, svettats om nätterna, ätit gott på restauranger och skapat en del. Brygghuset är nu redo för klinker på golv, och för panel i tak. Mats har spacklat, slipat och svettats, och därmed är det även klart för väggfärg. Eller blir det månne en tapet?

Nya garagedörrar, en väggprydnad … Många bilder kommer här:

Garagedörrarna var bara TVUNGNA att göras om. Det gick liksom att kliva rakt in …

Så! Låst och snyggt.

Och därtill lite vila:

Fåglarna besöker oss knappt längre och vi har därför stängt för säsongen…

Trots hettan blommar rosorna.

Förra sommarens avsaknad av varma kvällar har nu kompenserats med råge!

Efter idogt letande efter en prydnad till väggen bredvid ytterdörren på brygghuset gav jag upp. Det finns ingenting. Inget som är roligt. Så: vad göra? Jo, fixa själv! Av spill sågades blomblad ut, och målades vita. I huvudet hade jag bilden av en prästkrage.

Spill av osb-skrivor sågades till åtta blomblad …

… som målades vita.

Fästes på svarta väggen. Effektfullt!

Jag hade ingen gul färg, alltså blev det ingen prästkrage. En orange garnboll får vara stand-in så länge.

Min tanke är nu att ”bollen” i mitten ska kunna bytas ut efter årstid och lust. En röd plupp vid jul, en ljusblå på våren, en roströd i höst. Och så en gul för påsk, eller en sommarprästkrage (ursprungsidén).

Yes! Helt rätt! Och så har dörren kommit på plats också.

Och en fin återbrukad korgstol. En korgstol är aldrig fel!

Vi överlämnar nu huset några dagar till svägerska med familj. Jag tog givetvis tillfället i akt att göra fint för barnen. Så kul!

Den lilla sittgruppen som köptes till mig för ett femtiotal år sedan. En liten kaffeservice hittade jag på stora möbelvaruhuset.

Vi har ikväll återvänt till Borgholm, den lilla staden med många, många turister. ”Kosten” består av isvatten och min favorit: grekisk yoghurt med honung, nötter, frukt och kokosflingor.

 

 

Dela gärna:
Lämna en kommentar
Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2025 Blads blogg

Tema av Anders NorenUpp ↑