Ett helt vanligt räcke vid trappan på övervåningen. Hur svårt kan det va? Ganska svårt, visade det sig. Det finns många urtjusiga (och dyra) räcken att välja på, men vi håller som vanligt vår stil: enkelt, annorlunda och gärna återvinning. Arbetsgången fram till beslutet visas här:

Planen var att göra ett räcke av trä..

Nja.. inte riktigt nöjd. För fjuttigt..

Men om vi sätter dem så här då?

Armeringsjärn då? Blir det bättre?

Ja, det blev det! Beslutet är taget. Helt rätt för oss;)

Vårt hus låg från början mitt ute i ingenstans, långt ute på alvarsmarken. Ölands huvudväg ”136:an” var inte ens påtänkt. För att komma till huset färdades man längs den gamla landsvägen, som ligger västerut. Därför har vi idag två infarter att välja på; den nya, respektive gamla vägen. Tomten däremellan är stor, och huset omges av ängsmark.

Med tanke på att vi bor mitt inne i Borgholm var syftet med huset: avskildhet. Vi blev ganska förvånade första gången folk tog promenader över vår mark, men vi tyckte ändå att det var lite trevligt med liv och rörelse. Men när de snubblade över verktyg, flyttade på skottkärror och höll på att bränna sig på grillen (skämt;), då var det inte lika trevligt. Därför tillverkades en grind, lite i all hast. Tjipp-tjopp liksom. Det gick snabbt, den blev fin, och den fyller nu sin funktion. Vi på den ena sidan, och flanörerna på den andra..

Gissa vem som designat?

Den lilla stigen leder till gamla landsvägen.

En kall vintermorgon. Nu håller den mest rådjuren utanför..

Det blev en kort, ofrivillig men välbehövlig paus i arbetet med brygghuset. Snön har vräkt ner och vi har latat oss i stan.. Nej, där ljög jag. Jag har varit lite lat, men Mats har jobbat. Som vanligt! Det ska till mer än en öländsk fåk för att stoppa honom.

Nu är golvet torrt och redo för klinkers, men så länge täcktes det med en skyddande papp. Taket är färdigisolerat, så även en del av väggarna. I helgen började arbetet med att räta upp resterande väggar. Nu går det undan! De värsta och tyngsta momenten är klara. Gott!! Det ska bli så spännande att se hur mina planer i huvudet nu ska bli verklighet. En sak vet jag: Det blir alltid mindre yta än man föreställt sig. Alltid!

Vi lät inte taket gå ända upp. Det blev för högt för detta lilla hus.

Mot badrummet (vänster hörn). Till höger finns rummet för vatten och sånt.

Isolerade väggar i denna del. Jag är så glad för fönstret! Det får sätta tonen för inredningen.

Mellan betong och trä ska detta skydd ligga. Nej! Jag har inte gjort mössan.

”Två-tum-tvåor” har jag hört att dessa kallas;) De är början på våra nya innerväggar.

Hallen på övervåningen var liten och ganska mörk när vi köpte huset. Det lilla ljus som tog sig in kom bland annat via ett fönster vid snedtaket. Eftersom taket skulle bytas gavs perfekt tillfälle att bygga ut en kupa, och därmed öka ljusinsläppet. Flera små garderober och kattvindar togs bort för att skapa mera rymd. Visst är det bra med mycket förvaring, men det är också skönt att inte kunna samla på sig onödiga saker;)

En suddig ”före-bild” från mäklarprospektet.

Som vanligt kunde jag inte vänta.. utan målade allt vitt, innan det var dags att riva ut allt.

Allt blåstes ur och byggdes upp på nytt. Till vänster anas den nya takkupan.

Vinden togs bort för att kunna maxa takhöjden. Väggen mot sovrummet sätts upp.

Efter! De två fåtöljerna fanns kvar huset, och har fått nytt liv.

Fönsterna på plats!

Klart!

..och med denna utsikt. Alvaret i vinterskrud.

..vilket glas du vill dricka ur och vilken tallrik som passar dig bäst. Att duka med enhetliga serviser är fint, men det har vi valt bort till förmån för det udda och unika.  Att välja glas för tillfälle och dryck är mysigt. Så tycker vi!

I huset valde vi bort köksskåp över diskbänken, och använder i stället ett hembyggt skåp som förvaring. Bästa valet! Samtidigt som vi fick ett luftigare kök, så njuter vi av det stora, fina skåpet med dess innehåll. Och ja, även detta är tillverkat av gamla fönster;)

I dagsläget välfyllt med udda tallrikar och glas, så gästerna får välja sitt eget. Tänk om vi en dag har så många att gästerna får ta med sig glaset hem. Kul idé, värd att jobba på;)

Blå hörnan..

..och gröna hörnan.

Gillar!! (foto från lägenheten)

Inga färger jag brukar gå igång på, men jag tycker om detta! (foto från lägenheten)

Denna kväll föll valet på vitt. Det är fint! (foto från huset)

Just nu samlar jag på mig ”uddisar” till nya lilla huset. Vilken himla tur att jag slipper sluta!

Huset som vi köpte är påbyggt vid flera tillfällen, och det lilla torpet Mariefred som finns någonstans i hjärtat av huset byggdes redan på 1800-talet. Gården fick sin plats längst ut på alvaret tillsammans med en liten ladugård. Stenar från ladugårdsgrunden blev den fina mur som idag omgärdar vår tomt (se inlägg från 28 november 2017).

Några ombyggnationer gjordes under 1950-talet, och den stilen ville vi inte behålla. Så jakten på gamla verandafönster började tidigt och vi fann en skatt i Ruda, inne i Småland. Mängder av vackra fönster fick följa med hem, och några användes för att skapa en glasveranda. Här kommer några bilder som visar vägen dit:

Mäklarens bild= orört hus. Finingången från 50-talet omvandlades till en glasveranda.

Jag minns hur genuint lycklig jag var den dagen fönsterna sattes i!

Kitta fönsterna tog många timmar men jag blev värsta proffset till slut;) Den gamla dörren fick vi av en granne och efter lite övertalning kom den på plats. Ja! Den är urgammal och förbaskat sned, kall och dragig. Men alldeles underbar!

Korgstolarna köptes i ett tidigt skede. Mysfaktorn är som ni förstått viktigt. Under hela renoveringen!

Mellan matrum och verandan satte vi in ett gammalt fönster. Ljust och vackert att titta på. Tapeterna med glittriga rosa hjärtan (!!!) köpte jag för flera år sedan, för femton kronor. Nu hittade de sin plats!

Och sist men inte minst, måla vitt!

Helgens målsättning var att gjuta golvet i lilla huset. Målet är nått och vi är så nöjda! Inte för att jag har varit till så mycket nytta, men jag unnar mig att vara nöjd ändå;)

Betongen anländer i strålande sol.

En av alla säckar som vispades.. Ansvarig- Emil;)

Ansvarig gjutare- Mats;)

En bräda slätar ut och hjälper till att hålla jämn nivå. Noga är det!

Vi höll på långt in på kvällen. För att höja mysfaktorn gjorde jag en snölykta…

..tände en eld och grillade korv. Ansvarig- jag!

Dagen efter: flytspackling. Check på den! Golvet är klart!

Medan snön har yrt runt knuten har arbetet fortsatt i det lilla huset. Isoleringen av taket är snart klar och det är dags för gjutning av golv. Spännande! Då blir det till att kavla upp ärmarna och vispa, bära, vispa, bära. Och ryktet säger att mor och far kommer med god fika. Om pappa får bestämma så blir det säkert ”äggamackor”, stekta ägg med skinka, på gott bröd. Mysfaktor= hög;) Fikastunden alltså, kanske inte själva gjutningen…

Upp och ner på stegen. Isoleringen måste skäras så den passar i facken.

Först en bit plast, sedan stoppa i isolering.

Ena sidan klar!

Och så en stund för fika förstås..Tänk att ett doftljus alltid hittar sin plats!

.. av tomma ljuskoppar?! Inte riktigt så illa, men jag måste ju se om mina idéer går att förverkliga. Och ljuskoppar kan man (tydligen!) göra mycket av.

På vinden hamnar både det ena och det andra, i alla fall hos oss. Man kan ju undra varför lampor med solblekta skärmar sparas där uppe. Hur tänkte jag då? Häromdagen tog jag i alla fall hand om en lampa som var ”återvinningen-nästa”. Eftersom jag hade tomma ljuskoppar över, och ännu inte tröttnat på att banka och klippa till dem, så tillverkades en ny lampskärm. För en stund lämnade jag min pastellvärld och valde svart.

Tur att jag har en förstående och tålmodig familj som låter mig stöka till. Mina nyinköpta huvuden står på kö för nya ögon;)

Den här gången klippte jag stjärnor.

Och limmade ihop dem.

Klar! Nöjd! Nästa!

..heter det säkert inte på fackspråk, men jag kallar dem så. Gjutningen av golvet närmar sig och i helgen har Mats, med hjälp av lasern, gjutit små betongklumpar för att få golvet rakt. Även fasadbelysningen är förberedd och taket är klart för isolering. När golvet är klart och isoleringen är på plats kan vi dra igång lite värme. Då kan vädret busa hur det vill utan att det påverkar bygget. Och så kan vi ju fika och mysa därinne, utan vantar och mössa!

Lasern redo

Slangarna till fasadbelysningen på plats

Rött kryss= betongklump

Vi har inte skaffat kossor! Betongklumparna på rad.